Akuten

”Jag lämnade akuten hösten 2000. Då hade det börjat bli jobbigt. Sjutton år senare har jag mina känselspröt kvar på olika akutmottagningar. Före detta kollegor som sliter vidare berättar om folk som visar skjutvapen i byxlinningen och kräver snabb behandling, om en arbetsmiljö som har spårat ut på många sätt.” Läs vad Fredrik Antonsson skriver här i bloggen I otakt.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera